SLÄGTEN COLLIANDERS STAMORT SKIR-KULLAGÅRD
I Elofs bok om”Släkten Colliander i Sverige och Finland” s. 35 – 37 står att Karl Kulle d. 1566 var skattebonde på Skir-Kullagård i Växjö landsförsamling och hade sonen Nils Karlsson Kulle d. 1605.
2. I Anreps ”Svenska Slägtboken (1871) står att stamfadern Erland lefde i början av 1500-talet och var odalbonde på Skir-Kullagård i Wexiö landsförsamling.
Prosten Wallquist hade 1793 i skrift om Erland Nilsson, kyrkoherde
3 i Femsjö anfört att denne var den förste som uptog Collianderska namnet af Kulla gården i Wexiö soken och Skirs by, där han var född av bondefolk.”
I P Wieselgrens ”Ny Smålands heskrifning” 1845″ (1845) står att Nils Erlandsson var bonde i Skir Kullagård… och att han hade två söner -Erlandus Nicolai Colliander kh I Femsjö samt Måns Nilsson”som blef gift till ett hemman I Kolborset i Pjeteryd”.
Erlandus hade två söner; Nils som var född i slutet av 1500-talet blev kapten och regementskvartermästare och stamfar för den finländska grenen samt Birger blivande kh i Åsenhöga.
6. finska släkten Colliander anser att • antagit släktnamnet Colliander I ”Släkt och Hävd” 1963 s. 39-40 hävdar ”den finska släkten Colliander har klart med de småländska”. de är en enen släkt som Hård af Segerstad att visats vara utan samband Elof har i Kammararkivet forskat efter ägare av 2 mantal skatte
8 Skir mellan 1541 – 1683 och hittat Karl Kulle 1558 – 1566 och
Nils Kulle 1567 – 1605 samt dennes son Karl Nilsson 1605 – 1607.
Hård af Segerstad hävdar i ovanstående artikel: ” De s.k. Femsjö-
9. och Hallarydsgrenarna äro sannolikt två olika släkter, av vilka den senare heller bör kallas Pjätterydssläkten, och med Skir Kulla-
10 gård har sannolikt ingen av dem att skaffa. Något belägg för släkttraditionen om Skir-Kullagård finns ej redovisat före 1793. Därför vill jag avgjort ge företräde åt den redan 1705 av pastor
11. i Femsjö lämnade uppgiften att Erland Nicolai var född där I socknen”. Gården Kullhult har antagits som födelseort för Erland, men den gården tillhörde frälset.(Elof s 20). Ingen Erland på Kullhult. Genom Språk och Folkminnesinstitutet har inhämtats uppgifter om Skir. De har redovisats i Slaktbrev 2003 s. 33 – 34 av vilket
12. framgår att Skir bestod av 1 hemman 1540 för domkyrkor 2 kaniker och hela tiden t o m 1599 i 6 hemman, som delats på skatte, frälse och kyrkan.
Namnet Kullagården finns inte förrän 1715 i Jordaboken som egen
13. fastighet. Mycket osannolikt att släktnamnet har kommit från Kullagården eftersom släkten Colliander inte hade gården. Det är med hänsyn till uppgifterna om äganderätten till Skir
14 och att det inte finns uppgifter före 1540, sannolikt att Kronan med stöd av Västerås recess 1527 dragit in Kyrkans mark och att Karl Kulle, Nils Karlsson Kulle var skattebönder på Skir och inte
15 på Skir Kullagård och således inte odalbönder (ägde egen jord) Dessutom har ingen av dem släktens namn Erland,
SLÄKTEN COLLIANDER I FEMSJÖ
I en sockenbeskrivning över Femsjö utgiven omkring 1900 och skriven av sedermera kh i Elmhult står hl a Erlandus Nicolai 1600 – 1620. Han kallade sig Colliander och var enligt Bolins antagande född i socknen i gården Kullhult och stam-
16. fader för Collianderska släkten. Enl en annan uppgift var han
född i Skir Kullagården af Växjö landsförsamling.*) (Fotnot:”Wieselgren, som följer det senare antagandet, erinrar om att även Åsenhöga och Pjetteryd gjort anspråk på att få anses som Collianderstamfaderns födelseort. Tvisten om födelseorten torde ännu få anses oafgjord.”)
Enl Elof s 16, skulle Mans Nilsson vara bosatt på Kohlhult, men
17 där inte funnits någon Erland. Uppgiften kommer av tradition när man antager att han gift sig till ett hemman Kolborset. Men i skattehandlingar finns en ”Mans i Kolborset, men det är en annan Måns som Erik Hård af Segerstad anger i sin släkttavla över Kolborsesläkten (”Släkt och Hävd” 1963.
18. Erland Nilsson (Erlandus Nicolai) var inte född på Skir Kullagård. Och inte heller född på Kullhult i Femsjö. Han kom till Femsjö prästgård 1600, möjligen tillträdde han några år senare (1605 finns uppqift om
Kommentarer p 1: skattebonde= självägande bonde som brukade jord varav det gick skatt till Kronan. Vid Västerås recess beslutades att till Kronan skulle indragas överflödiga inkomster från Kyrkan, men Kyrkan fick behålla tillräckligt för att hålla sin verksamhet igång. Det väsentliga i detta sammanhang var att ingen hette Enland.
p.2: odalbonde=fri jordägare, bonde som själv äger och brukar sin jord. Ordet ”odalman” är ett bibegrepp och står för redbarhet och kraft, d v s ett honnörsord om den man vill hedra.
(Elof s. l6)p 3: Erland Nilsson var den förste som uptog Collianderska namnet…
Enligt Elof s. 35 skulle inte Erlandus ”hewisligen aldrig kallat sig Golliander” anfört av k h Per Colliander i Visingsö, eftersom Nicolaus skrev under boskapslängder ”Erlandus Nicolai ibidem pastor” d v s i tjänsten. Enl prästlängden m fl källor var Erlandus antingen tjänstledig eller död efter 1620. Han kan också använt Erlandus Nicolai Colliander varvid Colliander skulle kunna vara ett binamn som han använde tillsammans med tjänstenamnet. (Från början hette han Erland Nilsson)
p.4:Wieselgren använder hela namnet
p 5: Nils skulle vara född i slutet av 1500-talet, möjligen 1595, vilket är 10 år innan Erlandus gifter sig (1605 i Femsjö). Det finns inga uppgifter om att han skulle gifta sig tidigare. Sonen Birger föds 1607 i Femsjö prästgård. Det finns inga spår i rullor eller handlingar om en Nils som skulle ha blivit Regementskvartermästare och tillika kapten. Uppgiften är helt enkelt skapad för att få en stamfader till den finska släkten Colli anden, vilken klart visat sig ha finskt ursprung.
p 8: Det är möjligt att Karl Kulle m son har varit skattebönder under Kronan och möjligen ha funnits före 1540 som frälsebönder på kyrkojord. Vissa hemman står också för underhåll till Kyrkan såsom domkyrko/prebende etc.
Det går inte att nu söka djupare efter var Erland Nilssons far Erland bodde. Och det är dessutom till föga gagn för historien eftersom vi har kyrkoherden Erland Nilsson ”bunden” till Femsjö pastorat från 1600 (03 eller 05). På ett epitafium över präster i Asenhöga, som förut troligen har suttit i Åsenhöga gamla kyrka och som nu har återfunnits på Kyrkskolans vind, står Bergerus som första namn och på raden med mindre stil Erland Colliander, Kh i Femsjö som hans fader. På denna tavla står han inte under prästnamnet Erlandus Nicolai eller Erland Nilsson utan med det namn som han var känd för – i vart fall efter sin död..
Prästens hemort har varit svår att fastställa. Detta talar för att det inte är en släkt utan minst. Kh Bolin i Femsjö antager att En. Nicolai var son av (ej bror till) en bonde i Kullhult. Elof anser i sin bok sid 20 att eftersom det inte finns någon brukare av Kullhult som vid denna tid hette Erland, Nils eller Måns, så kunde inte Erland Nilsson komma från Kullhult. Dessutom var gårdens ägare väl dokumenterade. Intressant är P Wieseigrens anmärkning (nedan) att ”Erl Nic war född i och hans son kallade sig efter Moklint (collis) wid Mo gård 1 Åsenhoga. (Kh Gislow 1 Åsenhöga). Detta skulle tala för att Kh i Femsjö bara använde prästnamnet Erlandus Nicolai i tjänsten till 1620 och att binamnet Colliander kan ha använts till 1930 då sonen Birger antog det som tillnamn.
Den som efterträder Erlandus i Femsjö är svärsonen Petrus, vilken ansågs kunna vara hjälppräst hos svärfadern och inte använde namnet Colliander. Däremot använde Komministern i Ryssby, Johannes, år 1620 släktnamnet enl en stentavla i Rysshy. Förmodligen hade han antagit detta namn, som möjligen 1620-30 var ett binamn till Erlandus Nicolai. Johannes behöll det lediga binamnet livet ut liksom sönerna, vilka med namnet blev kända som ”Smol studios” vid Dorpats universitet och där hl a mötte Henricus som antog det svenska namnet som sitt och förde det vidare till den finska släkten. Henricus var son till Markus Jöransson enl Y Blomstedt i ”Genos nr 2 1951. Denne Hennicus är den som i Elofs bok sid 309är upptagen som en person”utan känt samband med släkten”. Henricus är således icke sonson till Nils från Femsjö, som Elof antagit. Därmed faller släktskapet med Erlandus Nicolai.
Skir-Kullagård i Växjö landsförsamling har ansetts vara släkten Collianders stamort av Kh P C-r på sid 18 i Elof:”Enl Traditionen i Slägten , war H Erlandus Nicolai, Ättens stamfader, född 1 Skir Kullagård, hwaraf Sonen, H. Birger Erlandsson, kallade sig Colliander.” (Skrivet omkr 1845 av P. C-r som not i Anchivum Smolanc9icum) Genealogen Anrep har i Sv Slägtboken 1871 använt ett av grosshandlare Johan August Colliander utarhetet släktregister som möjligen är att uppfatta som ”traditionen”: Erland, odalbonde I Skir Kullagård -Nils Erlandsson, odalbonde på samma gård med barnen Erland Nilsson (senare Erlandus Nicolai) – som kallade sig Colliander Magnus Petter Nilsson (sen Kolhorset) en dotter —Erland Kh i Femsjö 1600, död 1620 med sönerna Birger (Åsenhöga) Erlandsson (som enl P.C-r var dec’om först kallade sig Colliander Nils Erlandsson (sedan stamfader för den finska släkten Colliander
När Elof skriver sin hok”Släkten Colliander i Sverige och Finland” har han studerat JAC:s och Anreps släktöversikter 60 år tidigare ammanstllda och i Anreps fall publicerade och funnit att det i
Han hänvisar dock bara till Rogberg, Wieselgren och en matrikel från släkten Hjelm. J.A.C har i sin tabell släktens stamort Skir Kullagård samt FemsjöHallaryd och finska släkten samt Rysshysläkten, som J.A.C har noterat, att Måns Nilsson (fr Skir Kullagård) är dess stamfar
Ytterligare en släktforskare har tankar om Skir-Kullagård och släktens medlemmar, kh i Visingsö Per Colliander, vilken genom påskrifter på äldre handlingar för in nya tankar. En del skrivna utan datum. Han förmodas ha haft kontakter med J.A.C, men denne hänvisar inte till P C-r.
Anrep ger 1871 ut ”Svenska slägtboken” 1:1 ger i sin släkthistorik samma bakgrund till släktens uppkomst som J.A.C, nämligen Skir Kullagård etc jämte den finländska grenen, om vilken finländska forskare och Elgenstierna i bl a Svenska släktkalendern 1914, 1918 och 1930 haft samma mening om släktens uppdelning på flera grenar.
Gunnar Colliander, Sv Biografiskt lexikon band 8, s. 704 -706 1929, en klar redovisning av släktens äldre historia. I sak sammanfaller den med vad brodern Elof har med i sin Släktbok 1939, d v s uppdelning på tre grenar med en finsk gren. I sak samma uppläggning som från p wieselgren 1845, d v s 100 år utan källkritisk granskning.
Den finländska släktens forskning som visar att det inte finns några genetiska band mellan den finländska grenen- som skall ses som en egen släkt- och de svenska släkterna.Genos 1951-52 och svenska Släkt och Hävd 1952 visar att det får konsekvenser för svensk släktforskning avseende stamorten Skir-Kullagård. som del i den finländska släktens ursprung på svensk sida.
Det har blivit nödvändigt att med denna bakgrund källkritiskt granska den äldre småländska släktens ursprung. OCH SLÄKTSKAP.
Den inledande frågan om Skir Kullagård som släktens stamort ställs
av prästen och byrådirektören vid Växjö domkapitel, Erik Hård af
Segerstad, vilken 1963 i ”Släkt och Hävd” menar att den finska grenen är en egen släkt utan genetiskt samband med svenskarna, samt att de s.k Femsjö- och Hallarydgrenarna inte heller är släkt med varandra utan bildar egna släkter med gemensamt släktnamn.
Vilket tillsammans belyser svårigheterna att styrka traditionen om en enda släkt i Sverige och Finland när det är släktnamnet som är den gemensamma och samlande faktorn.
”…och med Skir Kullagård har sannolikt ingen av dem att skaffa”
citat ur Hård af Segerstads artikel i Släkt och Hävd.
Uppdraget för en sentida släktforskare blir således att med stöd av nu kända källor följa upp den tvekan om släktens ursprung som redan innan Släktföreningen bildades 1971, men som sedan dess inte penetrerats förrän den finska släkten förklarar sig vara en egen släkt och inte en gren av de svenska.
Vi vet att Erland Nilsson enl tidens sed för namngivning haft en far som hette Nils. Förnamnet Erland antyder att åtminstone Nils visste vem som var hans far. Efterforskningar att namnet är ganska vanligt redan från 11000-talet. Som visats i Slaktbrev 2003 finns det bara två enl Jordeboken 1538 med namnet Erland, nämligen Erland i Kallsedt och Erland i Nybylle. Frälsemannen Nils Pedersson, som dog 1573/74 ägde Nennesmo I och Vä 2 i Reftele socken samt bl a Mo i Åsenhöga. Mo ägdes från 1567 av Karin Björnsdotter, 1576 av hennes dotter Estrid Jönsdotter och från 1578 av dennas son måns Eriksson som dör 1595, d v s samtidigt som Nils inte längre belår årlig ränta för Mo. Nils som kom till Mo 1572 torde ha haft med sig en maka och möjligen ytterligare en son (Måns). Man kan anta att sonen Erland föddes på Mo gård omkr 1575. Man kan anta att hans håg till prästyrket har väckts vid besök i Åsenhöga prästgård hos kh Birgerus Petri, vars tjänst upphörde 1593 som följd av Riksmötet i Uppsala. Då fastställdes att det inte skulle tillämpas den katolska läran i Sverige, vilket förekomit under Johan III:s tid från 1568. I prästgården i Åsenhöga fanns prästens dotter Birgersdotter som fann att Erland Nilsson, bondson från Mo, var en lämplig make , i all synnerhet som ett pastorat i Femsjö var ledigt. Erland Nilsson flyttade till Femsjö prästgård – enl prästkrönikan i dåligt skick. Erland Nilsson var kh 1600 -1620 och fick prästnamnet Erlandus Nicolai och makarna fick sonen Birger 1607. De fick även Elisabeth (okänt årtal) samt från annan forskare även dottern Marta eller Märta. Det finns även uppgift om att de haft sonen Nils, vilken i så fall fått namnet från Erlandus far. Nils skall enl traditionen deltagit i 30-åriga kriget som kvartermästare. Kriget pågick 1618 -48, men för svenskt vidkommande dock inte förän 1629. Han kan vara född 16?? för att som 16-åring bli volontär vid något svenskt förband. Kvartermästarutbildning avseende räknesätten och läskunnighet kan han ha fått genom fadern.
Det är relativt lätt att finna personer i de svenska förbandens rullor. Inga med släktnamnet Colliander har hittats. Men det kan inte uteslutas att han haft faderns födelsenamn Nilsson om han tjänstgjort vid t ex Kronobergs regemente.
Birger gifte sig med kh dottern i Åsenhöga Maria Elmegren
och fick med henne sonen Erland i Åsenhöga prästgård. Han gifte om sig med Ingegerd Björnsdotter från Bockebo och fick med henne sex barn alla födda i Asenhöga prästgård.
Ingegerd bidrog med stora penningsummor och gåvor till Åsen-
höga kyrka, bl e en predikstol som efter 1958 flyttats till Hestra Norra kyrka.
Det synes väl motiverat att kalla släkten för ÅSENHÖGASLÄKTEN.
Enl Sv Släktkalendern räknas Bergerus Erlandi som stamfader för Femsjögrenen. Eftersom det inte finns några ”grenar” är det mera korrekt att tala om ”släkter”
i Femsjö -Erland Nilsson = Erlandus Nicolai. (EC sid 19-20). Elof har fastnat för en period omkring 1570 då den blivande kh i Femsjö skulle ha fötts på Skir Kullagård för att 30 år senare tillträda gället ± Femsjö. Men släktnamnet Erland finns inte på Skirs ägarelängder, vilket inte stämmer med släktens traditionella syn på förnamnet Erland i släkten. Enl EC sid 35 skulle Karl Kulle haft en son Nils Karlsson Kulle + 1605 med barnen Karl + 1625, Erland + 1631 och Måns, frälsebonde på Ko1borseti Pjätteryds socken.
I JAC:s ”Slägten Colliander’t (18 ) var det Erland odalhonde i
Skir Kullagård som hade sonen Nils Erlandsson. odalbonde på samma
gård, vilken hade barnen Erland Nilsson samt Magnus Petter Nilsson
och en dotter.
När JAC använder begreppet odalbonde så står det för en man som har full äganderätt till fastigheten. Med odalman och odalbonde tillkommer bibegreppen redbarhet och kraft.I Jordeboken påförs varje fastighet enbetckning på dess jordnatur, cl v s om skatten skulle vara ränta eller tionde. Var det ränta= skatt,så betalades det olika; frälset betalade ingen skatt, kyrkan inget men bönderna betalade en grundskatt och härutöver ett tionde. Av tiondet gick 1/3 till sockenprästen, biskopen,sockenkyrkan och de fattiga 2/3. Vid Gustav Vasas reduktion fick sockenprästen behålla sin tredjedel (tertial-tionde), men resten blev kronotionde tillföll kronan. Vid Västerås recess 1527 bestämdes att till kronan skulle indragas all biskoparnas slott samt dessas / domkyrkornas, kanikernas och klostrens överflödiga inkomster. I Jordeboken för Växjö sn Skir by finns ingen uppdelning på namngivna fastigheter.Fram till 1599 står alla under en beteckning /Skir/. Mellan 1540 – 1599 finns det från 1 hemman på domkyrko, 1541 2 skatte, 1550 2 skatte och 2 på domkyrko, preb. 1571 finns det två skatte och 4 på domkyrko, prebende och frälse och 1599 samma fördelning. Från 1715 finns namnet Kullagården jämte andra gårdsnamn. Det finns inte inter den aktuella perioden 1540 – 1599 någon betckning i jordeboken för Skir Kullagård. I mantalsförteckningen finns ingen som heter Erland.
Någon Erland på Skir Kullagård kan inte beläggas under den tid då Kulle betalade räntor av olika slag.
Den första gången som uppgiften om Skir Kullagård som släktens stamort är Peter Wieselgren år 1845 i ”Ny Smålands Beskrifning med inskränkning till Wexiö stift”. Detta upprepades senare av Per Colliander vid Visingsö, J.A.C 1870 och Anrep 1871 osv till Gunnar Colliander 1929. Uppgiften kom att med viss tvekan behållas av Elof som således kom att förlägga släktens stamort till en by vars mark fram till Västerås recess 1527 ägdes av Kyrkan men nu togs av Kronan. Elof fann det inte förenligt med att bonden på Skir inte hette Erland men namnet Kulle var ändå gångbart för en Colliander.
På Skir Kullagård har aldrig funnits någon av släkten Colliander. Ingen son Erland, ingen Erlands son Nils, ingen Erlands bror Måns.
Peter W lanserde Skir 250 år efter att Erlandus Nicolai började predika i Femsjö och det skulle dröja 260 år till innan legenden om Skir Kullagård löstes upp.
Text: Jan Olof Colliander