Huvudvapnet (Släktföreningens emblem (”badge”) )
De tre släktgrenarna.
SVR 506/96
SKÖLD:
Av en trebergsskura delad i guld, vari för Femsjögrenen två röda S:t Georgskors, för Hallarydsgrenen två röda klöverbladskors och för den Finländska grenen två röda rosor, och rött, vari ett spänt armborst med pil av guld.
Rött hjälmtäcke fodrat med guld.
HJÄLMPRYDNAD:
Ett rött treberg besatt med tre strutsplymer av guld, en på vardera kullen.
REGISTRERING AV VAPEN:
Vapen Colliander registrerades år 1970 (SVR 152/70)* med uppgift att det antagits av dåvarande poliskommissarien Hans-Lennart Colliander för sig och övriga medlemmar av släktens Femsjögren bärande namnet Colliander samt tillägget att”övriga släktgrenar må använda vapnet briserat”. Sedemera har inom släktföreningen fastställts att Hallarydsgrenen för vapnet med S:t Georgskorsen i det 1970 registrerade vapnet utbytta mot klöverbladskors och att den finländska släktgrenen för vapnet med dessa kors utbytta mot rosor. Korsen symboliserar det stora antalet präster inom de båda svenska släktgrenarna medan rosorna symboliserar det motsvarande stora antalet officerare inom den finländska släktgrenen. Vapnets treberg syftar på släktnamnet och armborstet på släktens småländska ursprung. Kognatiska ättlingar, som antagit namnet Colliander, må föra respektive släktgrens vapen briserat, förslagsvis medelst bård.
Släktföreningens emblem (“badge”) har hjälmprydnaden inom en ring med namnet COLLIANDER jämte devisen TRIA JUNCTA IN UNO (Tre förenade i ett).
Med denna publicering vill släktföreningen informera om vapenutvecklingen (Informationen är hämtad ur: A3 folder 4 s. distribuerad som en bilaga till föreningens årsbrev).
SLÄKTTRADITIONEN GENEALOGI OCH FÖRKLARING TILL VAPNETS UTFORMNING:
Vid publiceringen i SVR år 1970 av vapnet Colliander lämnades bl a följande uppgifter, hämtade ur Elof Collianders bok Släkten i Sverige och Finland:
* SVR 152/70 = Skandinavisk vapenrulla år 1970, vapnets publiceringsnr.152. 506/96 på motsvarande vis är den totalt 506:e publiceringen, vilken ägde rum år 1996.
” Uppgiftslämnaren (Hans-Lennart C.) härstammar enligt tradition i elfte led från skattebonden Karl Kulle på Skir Kullagård i Växjö landsförsamling. Karl Kulle förekommer liksom sonen Nils Karlsson Kulle åtminstone sedan 1558 med släktnamnet Kulle.Nils Karlsson Kulle antages ha varit far till kyrkoherden i Femsjö socken Erlandus Nicolai (Erland Nilsson). Denne anses ha antagit släktnamnet Colliander, vilket dock ej säkert kan bestyrkas. Hans son, kyrkoherden i Åsenhöga, Bergerus Erlandi (Birger Erlandsson) skrev sig Colliander, vilket är en latinisering av namnet Kulle.”
Observera emellertid att släkttraditionens genealogi har bestritts av vissa forskare och att vi ej säkert kan styrka härstamning längre tillbaka än för Femsjögrenen till Erlandus Nicolai Colliander, för Hallarydsgrenen till Erlandus Magni Colliander, kyrkoherde i Hallaryd, enligt släkttraditionen brorson till Erlandus Nicolai, och för den finländska släktgrenen till Mårten Colliander, kammarskrivare i Åbo hovrätt på 1630-talet, enligt släkt-traditionen sonson till Erlandus Nicolai.
Vapnets treberg syftar på namnet, armborstet på det småländska ursprunget (en förkortning av Smålands vapen) och korsen på släktens över 40 präster.
FÖRKLARING TILL VISSA HERALDISKA BEGREPP OCH UTTRYCK:
Vad är ett vapen?
I Heraldiskt Vademecum, utgivet 1938, ger Arvid Bergham, en av vårt lands främste heraldiker, följande definition: ” Vapen äro enskilda personer, släkter eller samfälligheter av olika slag representerande idéer, som givits gestalt enligt vissa av den heraldiska vetenskapen under tidernas gång utformade regler.” Ett vapen är identifierande och särpräglat. Det är inte fastställt till en bestämd form som t ex ett varumärke. Inom ramen för vapnets beskrivning, blasonering, har den heraldiska konstnären fria händer. Ett vapen kan därför uppträda i skiftande form och i olika stilar.
Ett fullständigt vapen består av sköld, hjälm, hjälmprydnad, hjälmtäcke och i vissa fall därutöver av postament och hjälmhållare.
Arvid Berghman säger också: “Antagandet av ett borgerligt vapen kan anbefallas åt alla som hysa stark släktkänsla, ty vapnet kan i lika hög grad som släktnamnet tjäna som en sammanhållande länk mellan släktens medlemmar. Den som i dylikt sammanhang talar om snobberi, blottar endast sin egen okunnighet på området.”
Vem får föra ett vapen?
Rätten att själv taga sig ett vapen är fastslaget redan redan av heraldikens förste teoretiker, 1300-tals juristen Bartolus de Saxoferrato som säger: Vem som helst får taga sig vapen och märke samt föra det på sina ägodelar. Enda inskränkningen är att man måste följa heraldiska regler och respektera andras vapenföring. I Sverige förekommer borgerliga vapen redan på 1320-talet och det äldsta kända adliga är från 1219.
Vad betyder blasonering?
Blasoneringen är den verbala, i regel skriftliga beskrivningen av ett vapen. Bildens utformning kan variera så länge den överensstämmer med blasoneringen.
Vad betyder brisering?
Brisering, brisyr, bitecken. Heraldisk term för förändring av vapen genom en mindre ändring i eller tillägg till ett vapen t ex genom att anlägga en bård runt skölden.
Vad betyder crest?
Crest, engelska av fornfranska creste, av lat. crista “kam” (på tupp t ex), “hjälmbuske”. Heraldisk term för hjälmprydnad. Numera ibland i överförd betydelse “emblem” eller märke i allmänhet.
Vad betyder scraffering?
Inom heraldiken ett färgbeteckningssystem vid avbildning av vapen i svart-vitt tryck. Olika färger återges med tunna parallella streck eller tättplacerade punkter. Guld återges alltid med punkter och rött med lodräta streck.
Hans-Lennart Colliander
Text: Margareta Trevisani